Öresundskraft


Den 12 januari är det folkomröstning om huruvida vi ska sälja Öresundskraft eller inte. Över 14 000 helsingborgare skrev under för att det skulle bli en folkomröstning i frågan. Det är Helsingborgs första folkomröstning, historiskt alltså. Vi tycker dock att det har saknats feministiska perspektiv på frågan och efter önskemål kommer vi därför att göra några nedslag som vi tycker är relevanta.

OBS! Kursiverad text är klickbar för att komma till källan.

Mer information om folkomröstningen

Artiklar i Helsingborgs Dagblad


Makt

En försäljning av Öresundskraft handlar om flera saker; miljö, pengar, påverkan, infrastruktur och makt. Nu ska vi prata lite om makt utifrån ett feministiskt perspektiv.

I det patriarkala samhället, där kvinnor anses mindre värda, mindre kompetenta och rent av som manlig egendom, har det funnits tydliga begränsningar för kvinnor att utöva makt. Makt över sin egen kropp, över egna beslut, egen ekonomi, osv.

Detta har varit verklighet i hundratals år men något hände under 1400-talet som spädde på detta ytterligare – privatiseringar. Fler och fler av tidigare allmänna platser privatiserades vilket ledde till kontroll över besökare och ofta krav på konsumtion. Män fick mer makt eftersom män, oftast, var de som fick lov att äga. Kvinnor fick mindre utrymme.

Källa: Caliban and the Witch: Women, the Body and Primitive Accumulation (2004) av Silvia Federici

Privatisering av egendom innebär alltså ökad makt för män, minskad makt för kvinnor. 

Lästips: Sveriges Kvinnolobby, Kvinnorna och krisen – Framförallt: Effekter för kvinnor och män av privatisering av offentlig sektor av Siri Morawski

Allmänna ytor har varit en plats för kvinnlig gemenskap och mobilisering. Privatisering gjorde att kvinnorna i större utsträckning bands till sina hem och uteslöts från det offentliga rummet där besluts togs och samhället styrdes. Kvinnliga perspektiv gick förlorade och besluten som togs gynnade kvinnor mindre och mindre.

Hur är det relevant för Öresundskraft? I nuvarande offentligt ägda styrelse för Öresundskraft är 43% kvinnor vilket ligger inom ramen 40-60 för jämställda styrelser. Det är anmärkningsvärt eftersom få kommunalt ägda bolag tycks prioritera detta. Genom att Öresundskraft är ett kommunalägt bolag har vi som invånare större möjlighet att sätta krav på att det fortsätter så.

Enligt siffror från 2017 är endast 34% av styrelseledamöter i börsföretag kvinnor. I aktiebolag är siffrorna ännu sämre enligt Regeringens undersökning “Män och jämställdhet” från 2014, då var endast 20% av ledamöterna kvinnor. 

Genom de politiska representanter som sitter i Öresundskrafts styrelse finns det också, som invånare, en chans att påverka riktningen för verksamheten genom kommunvalet vart fjärde år. I ett privatägt bolag försvinner den möjligheten. 

Det finns alltså en risk att en privatisering av Öresundskraft leder till minskad representation och inflytande för kvinnor.

Klass

När vi pratar pengar behöver vi också prata klass. Så då gör vi det! Men varför gör vi det i relation till försäljningen av Öresundskraft? Jo, för att en kartläggning som Helsingborgs Dagblad har gjort över vad som hänt när andra kommuner sålt sina energibolag visar att det lett till högre taxor

Att sälja Öresundskraft ger kanske kortsiktigt mer pengar i den kommunala kassan, men riskerar att långsiktigt höja elpriserna för helsingborgarna. Och vilka är det som drabbas hårdast av en sådan eventuell höjning? Jo, kvinnor och framförallt inom arbetarklassen.

Länsstyrelsen Skånes rapport med jämställdhetsstatistik visar att löneskillnaden mellan män och kvinnor fortfarande är stora. Den sammanräknade förvärvsinkomsten för helsingborgare 2017 visade att det skiljer nästan 80 000 kronor i medelinkomst mellan män och kvinnor på ett år.

Dessutom är många fler kvinnor än män del- eller timanställda, och ifall detta är självvalt är barnen ofta anledningen. Detta samtidigt som kvinnor fortfarande drar det stora lasset i obetalt hem- och omsorgsarbete. Kvinnor gör dessutom ofta det obetalda arbetet i större utsträckning även om hon jobbar lika mycket som sin man.

Lästips:Vad gör folk hela dagarna? av Maria Stanfors, professor ekonomisk historia

Vi kan även se att kvinnor med annan etnicitet än skandinavisk också drabbas i det här systemet på grund av den systematiska diskriminering där kvinnor på grund av sin etnicitet (eller religion) har det svårare på arbetsmarknaden. De tvingas ta jobb under sin kompetensnivå eller jobba olika deltidsjobb som också underminerar deras ekonomiska situation. Studier visar också att personer med icke-västerländsk bakgrund får sämre betalt trots likvärdig kompetens.

Källor och lästips:
Sveriges radio
Rapport från IFAU om diskriminering på arbetsmarknaden
Rapport från Svenska ESF-rådet, om diskriminering i arbetslivet
Undersökning från Linnéuniversitetet, om möjligheten att komma in på arbetsmarknaden baserat på namn och förmodad etnicitet

I addering till detta rapporterar SVT dessutom att Sverige, sedan början av 90-talet har ökat sina inkomstklyftor mellan hög- och låginkomsttagare mer och snabbare än något annat västland. Det har resulterat i ökade skillnader på livskvalitet och livslängd där rikare lever längre och bättre än fattigare. Ökad privatisering anses vara en del av anledning.

Varför? För att privatisering gör att kommuner, landsting och stat förlorar områden där de kan erbjuda lika för alla. Istället är det plånboken som får styra vilken kvalitet du har råd med. Och de som äger mindre får det sämre. Nu vet du redan vilka det drabbar mest så vi tar det inte igen.
(Men det är alltså kvinnor, framförallt i arbetarklassen och med utomnordiska etniciteter)

Klimat

En försäljning av Öresundskraft skulle kunna påverka Helsingborgs klimatarbete. Detta eftersom en försäljning leder till minskad insyn och minskad möjlighet att påverka riktningen. I dag står energisektorn för nära två tredjedelar av de globala växthusgasutsläppen och el- och värmeproduktion står för 25 procent. Källa: Naturskyddsföreningen

Öresundskraft jobbar idag med flera lokala initiativ och företag för att minska utsläpp och jobba klimatförebyggande. Genom en privatisering förlorar vi möjligheten att sätta press på vårt energibolag att arbeta klimatsmart. 

Men – vad har klimatet med feminism att göra? 

En ny rapport från organisationen WaterAid varnar för att klimatförändringar t ex torka och översvämningar kommer att drabba den fattigaste delen av världens befolkning. Enligt UN Women Watch är kvinnor en oproportionerligt stor del av de fattiga globalt. De står dessutom ofta för matproduktion och jordbruk i sina länder och klimatförändringarna slår hårt mot just dessa områden.

Därför är det viktigt att genusanalys tillämpas på alla åtgärder mot klimatförändringarna och att jämställdhetsexperter konsulteras i klimatprocesser på alla nivåer. Detta gäller såklart även Helsingborg och de bolag vi äger.

Demokrati

Var fjärde år hålls det lokala val där vi får möjlighet att påverka vem som ska representera oss i maktens rum. Däremellan finns dock en rad andra sätt att påverka. Ett av dem är folkomröstning. I just den här frågan har det dock varit en rad märkliga försök att förminska allmänhetens insyn och påverkansmöjligheter. Några exempel:

  1. Frågan togs inte upp i valrörelsen, trots att en värdering var påbörjad.
  2. Peter Danielsson (M) säger att han inte tycker att frågan lämpar sig för folkomröstningen för att den är för komplicerad.
  3. De borgerliga partierna föreslår en valsedel med argumenterande text (som dock dras tillbaka efter påtryckningar).
  4. Folkomröstningen läggs precis efter julhelgerna (12 januari) vilket kan påverka människors möjlighet att rösta.

Det är viktigt att visa att vi vill kunna påverka i frågor som påverkar oss. Ta chansen och rösta den 12 januari.